Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogernas inställning till utomhuspedagogik och arbetssätt beroende på lokalisering av förskolan. Undersökningen grundar sig på en enkätstudie utförd på fem förskolor i Stockholms innerstad och förorter. Resultaten visade att både pedagoger i innerstad och förort var intresserade av utomhuspedagogik och går till skogen med barnen nästan varje vecka året runt. De såg många fördelar, till exempel att använda sig av skogen som ett pedagogiskt verktyg och utnyttja miljön för barnens lärande. Denna studie visade också att en mycket stor del av pedagogerna önskade mer utbildning inom utomhuspedagogik.

AbstractKonstenshus.nu är en organisation som jobbar för Uppsalas generella konstscen. Idag återfinns Uppsalas konstmuseum i  den södra flygeln på Uppsala slott. Lokalerna anses oflexibla och fyller inte de krav som ställs på ett modernt konstmuseum. Konstenshus.nu utforskar möjligheten om en ny byggnad skulle kunna uppföras för att husera Uppsalas konstmuseum och dess verksamhet på ett bättre sätt.En tomt invid det nya resecentumet i  den centrala delen av Uppsala har pekats ut som en potentiell plats för uppförandet av ett nytt konstmuseum, som bereder möjlighet till en framtida utveckling av verksamheten.Det har kandidatarbetet är resultatet av hur ett konstmuseum som uppförs på kattalin-tomten, invid Uppsala resecentrum skulle kunna se ut. Arbetet kretsar kring att undersöka hur ett potentiellt nytt konstmuesum skulle kunna bidra med estetiska kvalitéter den omkringliggande stadsväven, igenom att utifrån ett arkitektoniskt perspektiv gestaltas med ett eget och unikt uttryck..

Begreppet lockpriser har på senare tid fått utstå hård kritik i media. På grund av detta har många fastighetsmäklare i Stockholms innerstad sedan augusti 2011, gemensamt gått över till prismodellen accepterat pris. Accepterat pris ska ge en indikation av vilket pris säljaren är beredd att sälja till, det angivna priset är dock ej bindande. Detta är en rapport som är gjord för att jämföra hur mycket skillnaden mellan utgångspris och slutpris har varit före och efter införandet av accepterat pris. Vi har valt att geografiskt avgränsa oss endast till Stockholms innerstad där vi även har jämfört de olika delmarknaderna Kungsholmen, Södermalm, Vasastan och Östermalm med varandra. Rapporten omfattas dels av en empirisk analys av utgångspriser och slutpriser i Stockholms innerstad, dels av intervjuer genomförda med berörda mäklare i områdena. Med hjälp av den inhämtade prisstatistiken kan vi konstatera att införandet av accepterat pris har gjort att skillnaderna mellan utgångspris och slutpris minskat från 25,6 procent till 2,4 procent. En liten ökning mellan utgångspris och slutpris kan ses de senaste två månaderna, vilket beror på att utgångspriserna inte följt med prisutvecklingen. Precis som en tidigare studie visat, är skillnaden betydligt mindre på Östermalm än i övriga Stockholms innerstad.

Syftet med detta examensarbete är att utreda Uppsalaelevernas tillgång till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur väl integrerade skolbiblioteken är i undervisningsverksamheten. Frågeställningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lärare samarbetar på Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i läsförmågeuppgifterna i de nationella ämnesproven i svenska i åk 3 och åk 5.Aktuell biblioteksforskning i såväl Sverige som Nordamerika lägger tonvikt vid att samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, särskilt vad gäller Literacy, det vill säga det vidgade läsbegreppet som omfattar läsförståelse och kunskaper om hur man använder information. Data har inhämtats med hjälp av en enkät som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. Enkäten omfattar flera frågor med fritextsvar och de fylliga svaren från informanterna har analyserats kvalitativt.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättraorganisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. Fören organisation med hög personalomsättning är således kunskapshanteringen av störstavikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglappsom kan uppkomma när individer lämnar organisationen är risken att förlora avgörandekunskapsresurser överhängande.Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel på organisationer som brottas med denhär problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare än vad som är vanligti näringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsättning draspå så vis till sin spets. Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för kuratorer på Uppsalasstudentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. Detär således de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som är i fokus föruppsatsen.

I denna uppsats diskuteras problematiken kring användandet av miljöredovisningen som ett beslutsunderlag vid leverantörsval. Syftet är att ta reda på om Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning uppfyller de krav som ställs på den av externa intressenter i egenskap av beslutsunderlag. För att uppfylla detta syfte har de externa intressenternas intressen representerats av IASB:s kvalitativa egenskaper. På grund av denna substitution har vi valt att samla in det empiriska materialet genom intervjuer med två anställda på Vattenfall AB Värme Uppsala som arbetar med miljöredovisningen. Empiriskt material har även insamlats genom en källanalys av ?Säkerhet, hälsa och miljö 2006? som är den publikation där Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning ingår.

AbstractTitle: Internal communication at IKEA ? A functional analysis of IKEA Uppsalas internalcommunication (Intern kommunikation på IKEA ? En funktionsanalys av IKEA Uppsalas interna kommunikation)Author: Fredrik JohanssonAim: The purpose of this study is to analyze the internal communication at IKEA Uppsala.Are the channels of communication working efficiently? How is the information received by the employees? Finally I will make a few suggestions on how the internal communication can be improved.Method/Material: The method used in this study is quantitative. The internal communication at IKEA Uppsala is analyzed based on the results of a questionnaire. 75 employees at three different divisions were given questions on how they appreciate the communication channels at IKEA in Uppsala. 50 answers were received.Main results: The results clearly show that even though the internal communication at IKEA seems to work well in general, a few of the channel needs to be improved.

Denna utredning handlar om hur Länsförsäkringar Uppsalas hemsida fungerar i mötet med kunder. Syftet är att klarlägga om, och i så fall hur, Länsförsäkringar Uppsala kan förbättra sin hemsida för att öka kundnöjdheten i mötet med sina försäkringskunder. Vår empiri utgår från personliga intervjuer med anställda vid företagets Internetgrupp, ett antal webbdesigners på externa företag samt ett urval kunder som köpt försäkring hos Länsförsäkringar Uppsala. Denna information har analyserats utifrån en studiespecifik modell, vilken bygger på teorier om försäkringsbranschen, kundnöjdhet och webbdesign. Utredningen pekar på att Länsförsäkringar Uppsala redan har en väl fungerande hemsida men att sidan genom förenklingar kan attrahera nya kunder samt öka kundnöjdheten hos de befintliga..

I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter.

I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter.

Detta examensarbete, på kandidatnivå med omfattning 15 högskolepoäng har pågått i tio veckor och har varit i samarbete med Region Gotland. Uppdraget har handlat om att ta fram en ny parkerings skylt för Visbys innerstad samt underlätta navigeringen i trafiken genom en parkerings app. Skylten och appen samspelas med varandra och skapar på så vis en helhet över trafikproblemen i Visby innerstad.Problemformuleringen i projektet har varit: ?Hur kan jag skapa ett nytt navigeringssätt för att underlätta trafik flödet i Visby samt utveckla en ny parkeringsskylt som enkelt kan uppfattas och samtidigt smälta in i den historiska miljön med rimlig kostnads insatser för Region Gotland??Jag har genom studier på färg, form, funktion analyserat och kommit fram till en grafisk symbol, med ett färgval som är igenkännbart till skyltar relaterat till parkerings automater anpassad för Visbys innerstad. Man ska enkelt kunna tolka skyltarna och hitta till parkerings automaterna samtidigt som det ska smälta in i kulturarvs miljö.

Syftet med denna studie är att analysera vad det är som påverkar bostadspriserna på Uppsalas bostadsmarknad. Det är spekulanternas önskemål och krav, det vill säga deras betalningsvilja som påverkar priset. Det kan skilja sig mellan olika spekulanter men för det mesta ses ett tydligt mönster. Spekulanter värdesätter t.ex. områden som ligger nära centrum.

För att nå ut med konsten till Uppsalas befolkning ska det nya konstmuseet bli tillgängligt och inbjudande. Placerad vid Fyrisån, på gränslandet mellan Uppsalas stadskärna, industriområdet och stadsparken, är den synlig och lätttillgänglig från alla håll och lyfter ett område som tidigare bara har varit en plats människor passerar.Runt tomten finns flera större flöden av fotgängare och cyklister. Byggnaden placeras därför strategiskt för att inte blockera något gångstråk men samtidigt ta vara på dessa för att locka besökare. Utöver de befintliga stråken uppkommer även nya vägar; ytterligare en bro över Fyrisån som förbinder stadsträdgården med museét och genvägar över och igenom själva byggnaden.Projektets två ledord är tillgänglighet och upplevelse. Uppsalas konstmuseum ska vara en plats för alla och en plats som man gärna återvänder till.